måndag 8 juni 2009

Viljornas kamp

Jag vill sluta amma, inte Elwa. Innan vi åkte över var vi igång ganska bra med gröt och puréer. Under själva resan som sträckte sig över två dygn blev det mest att jag ammade, för att det var smidigast och för att få henne tyst och lugn. Under de första dagarna här över var tiden helt upp och nedvänd för oss allihop och det blev mycket amma igen för att trösta och få henne lugn på nätterna, komma in i rytmen. Efter några dagar kände jag att Nej! nu får det vara dags att återvända till "mat" igen. Gjorde egna puréer precis som hemma -hon ratade dem. Inte ens den vanliga gröten som gått så bra hemma var populär. Där emot överaskade hon en dag med att svepa en hel flaska "ersättning", något som aldrig hänt trots flera försök hemma! Till saken hör ju att Elwa från början vägrat både flaska och napp! ...Jo förresten, vatten dricker hon ur flaska. Jag jublade och visade stolt upp en tom flaska för Niclas. Nu slipper han snart inte undan på nätterna längre tänkte jag nöjt. Nästa flaska med ersättning ratades totalt och nästa och nästa. Man ska tydligen inte "Ropa Hej!"...
Sen blev hon sjuk. Hon åt skapligt när hon fått febernedsättande men ammandet trappades upp igen främst för att jag ville vara säker på att hon fick i sig tillräckligt med vätska. Nu är hon frisk sedan ett par dagar och jag känner verkligen att nu får det snart vara NOG! Hon börjar ju bli så stor också, så smart. Hon visar tydligt vad hon vill, drar i mina kläder, "hugger" efter mig för att komma åt. Känner mig inte bekväm med det. Nu känner jag mig som hennes privata egendon som ska ställa upp så fort hon känner för en slurk, vilket nu inte bara är när hon är hungrig utan varje gång hon ska sova eller helt enkelt bara vill mysa. Som jag skrev så är hon smart också, får hon inte vad hon vill så gråter hon... otröstligt. Jag är det förste att erkänna det, jag har svårt att stå emot hennes "klagan". Men när jag åter igen "släppt till" och hon ligger och tittar upp på mig med stora nöjda, malliga ögon så känner jag mig faktiskt...lurad...igen. Hon är så otroligt duktig på att spela ynklig, ledsen hjälplös liten bebis, till att så fort hon fått som hon vill bli stor, smart och beräknande liten tjej...Suck. Jag måste byta taktik, förslag? Någon?

14 kommentarer:

  1. Hej på er! Det där känner jag igen....men man glömmer så fort hur man gjorde! Ett förslag är om Niclas ger henne flaskan så finns det inget alternativ , eller har ni provat redan ? Du får väl gå ut en sväng runt kvarteret ifall du har svårt att stå emot gråten ( mobilen med ifall att det inte skulle funka )Lycka till ! PS. förr eller senare går det väl DS.

    SvaraRadera
  2. Hej!
    Mmmm, det blir nog till att "pumpa ur" till en början och låta Niclas ge så att hon förstår att det är inget annat som serveras. Hon tar "ur pumpad mjölk"...fast jag måste erkänna att jag tycker att det är kladdigt och jobbigt. De stunderna man har för sig själv känner man inte för att ägna åt "pumpning". men det är iaf plan A. Sedan när hon har vant sig med flaskan så kan man smyga in ersättning el välling. Hon är riktigt petig med så gott som all mat...banan är det enda hon äter med god aptit... Nåja, det blir till att ägna den här veckan åt pumpning...utvärdering kommer.

    SvaraRadera
  3. Jamen Elwa! Nystekt Ströming med hemmagjort potatismos, skirat Smör o lingon som sköljes ner med en valfri dryck är inte så tokigt.
    Eller?
    Morfar.

    SvaraRadera
  4. Hej Elin m. familj!Läste din blogg i kväll och jag förstår att du blir trött.Jag har själv aldrig haft dom problemen.Min mjölk tog slut två till tre veckor efter hemkomsten frän B.B. Att du blir trött är naturligt.Försök att stå ut några veckor,så kommer hon att självmant sluta.Samtidigt är det bra att du har mjölk kvar till henne,det är bara nyttigt för Elwa.Hälsa Birk och Niklas från GM & GP.

    SvaraRadera
  5. åller med Spirre!! :P

    SvaraRadera
  6. Ja, Morfar e så klok, å ja sätter igång att steka på en gång, vi börjar med burgare tror jag med extra majonäs kanske, tror någon att det är bra? eller ska det vara utan, kan ju vara lite känsligt med mjölkprodukter...om det nu är en mjölkprodukt...kanske mest ägg...men det får bli lättöl då...eller va tycker ni? sprit kanske inte är bra för ett litet barn?
    En undrande pappa

    SvaraRadera
  7. Hej!

    Mormor. Trodde också att hon skulle sluta "självmant" när hon fått smak för mat men det lutar inte åt det hållet just nu ialla fall. Vi får se, jag tar en dag i taget och gläder mig över de små framstegen. Kan ju inte sluta över en natt i alla fall. Jo, jag får se det så, att hon får i sig bra med näring. Och det syns ju också :o) Kram på er.


    ...till övriga manliga kommentatörer kan jag bara säga att problemet skulle tas på större allvar om det var just...manligt. :o/

    SvaraRadera
  8. Hej på er!! Tror att du och Birk ska övernatta på hotell ett par dagar för att bryta mönstret. Du och Birk slipper höra och för Elwa finns inga alternativ. Min kusin blev mamma för snart tre år sedan och deras Linn är bara så målmedveten, vet precis vad hon vill, alltså ammar mor fortfarande.De ska försöka nu till sommaren bara att hålla tummarna. Det är svårt att stå emot när man vet att det är så enkelt att tillfredställa behovet.
    Vet ni bara vad ni vill och orkar fullt ut(det är absolut inte lätt att stå emot) så fungerar det till slut(enkelt att säga kan tyckas).
    Kramar på er alla och lycka till

    SvaraRadera
  9. Okej då! jag förstår.
    Ska komma på en enklare anrättning.
    Morfar.

    SvaraRadera
  10. Hej igen!

    MARIE- Hua! Det där exemplet var både skrämmande och sporrande på samma gång! Nu lägger vi i en extra växel. Niclas testade att ge henne flaskan nu på em. Hon blev så förbannad att hon slog ihop tillslut och somnade...utan mat. Väntar på att hon ska vakna nu...spottar i nävarna, hon ska serveras GRÖT! ;o)

    FAR- Ja kan du komma på något enklare...strömming med mos är gott men ack så omständigt att laga till! ;o) ...valfri dryck föresten...vet genast vad madame skulle välja!

    SvaraRadera
  11. Ska ni sen beställa kosttillskott så blir det naturligtvis på www.primesport.se, en riktig supersida för bra produkter till rätt pris

    SvaraRadera
  12. När Algot hade (en ytterst kort) priod då han vägrade ersättningen sa de på bvc att jag skulle fortsätta & fortsätta & inte ge något annat. De menade på att han blir ju hungrig tillslut & då tar han det... Frågan är bara hur länge man orkar traggla dessutom så förstår jag att du vill vara säker att hon får i sig tillräcklig vätska i värmen. Svårt! Jag känner igen mig så väl i det du skriver, om att man känner sig lurad. Algot är exakt likadan fast då gäller det inte mat utan att jag ska plocka upp & bära runt honom ÖVERALLT! Han kan skrika som en tok & tårarna spruuuutar men när jag lyfter upp honom är det nästan så han hånflinar... Hur fan gör man? Ska han få skrika hur länge som helst? Det orkar nämligen inte jag! Blir lite smått avis när jag ser barnen i föräldragruppen. De ligger snällt på golvet & underhåller sig själva medan morsorna fikar. Nästa gång beställer jag en "sån" bebis!
    Puss på dig & kämpa på, är övertygad om att du gör det riktigt bra!

    SvaraRadera
  13. Hej vännen!

    Jag har redan haft en "sån" bebis (Birk) så jag har bara att bita i det sura... :o/
    Det stämmer nog alldeles utmärk det att man ska traggla och traggla. Tycker själv att jag har ganska stark vilja men av någon anledning så vinner alltid hon ändå! Nu har vi gjort små framsteg det senaste dagarna vad det gäller maten, känns att det går åt rätt håll, skönt!
    Bra att det inte bara är jag som känner att det är min bebis som har makten. Hon kan se otroligt kaxig och nöjd ut när hon fått sin vilja igenom! Jag tänker att "inte kan väl en så liten förstå så mycket" men jo, jag tror nog de förstår mer än man tror...
    Kan även jag ställa mig till skaran ägande en missnöjd bebis som vill underhållas 24/7! Sur sur sur sur är Elwas förnamn de senaste veckorna, inget är roligt (förutom bada då). Hon kan inte ligga 5min med en leksak utan att börja gnälla! Så frustrerande. Har inte skrivit om det (på bloggen) är rädd att låta för "besvärad" av henne, men hon är verkligen i sitt "esse" nu vad det gäller ALLT! Det är väl helt enkelt en sådan där härlig "utvecklingsperiod" som de kallar det. Bit ihop vännen, om en si så där 3-4 år kommer de vara jättemysiga ;o)

    SvaraRadera