onsdag 20 januari 2010

Oh No!

Fryssprängda vattenrör på Jogersö, översvämning.
Magkänsla just nu -inte bra.
TACK alla ni som slitit med vår skit, jag vet hur det såg ut när det var som värst och våndas.
TACK far och Tuula.
TACK mamma och Anders för erbjudan om hjälp.
Nu sitter jag här och hoppas att skadan inte är större än det som varit synligt hittills, tänk vad man kan ställa till med fast att man är på andra sidan jorden.

8 kommentarer:

  1. Ibland stannar världen för oss människor , på olika sätt ,ibland livsavgörande....det blir liksom tid för eftertanke.Traumatiska händelser såsom oväntade dödsfall, inbrott och som i ert fall katastrof i det egna hemmet.Jag och min familj har gått igenom en del sådant genom åren,under småbarnstiden bl.a. Man fick ibland frågan ;- Hur orkar du/ni ? Vet inte, när jag tänker tillbaka....man bara gjorde det. Och jag säger som Emil : - Man blir så stark om man måste, förstår du Alfred. Dra på då Lukas ! Vi tänker på er ,man orkar det mesta när man har varandra i en familj,och det är huvudsaken ! KRAM MOR (det andra ordnar sej, det är bara världsliga saker....)

    SvaraRadera
  2. mm ja det ordnar sig, vem nu det är.

    spirre

    SvaraRadera
  3. Nämen herregud!!! Stackare!! Vad är det som har hänt? Hoppas det inte är allt för illa, jobbigt att vara så långt borta också och inte kunna göra nåt... Ni kan få låna min lägenhet om det skulle va så illa, jag och Leo kan inkvartera oss hos mamma om det skulle behövas!! Hoppas allt är bra där ni är nu i alla fall! Tänker på er och saknar er! (Har inte fått kameran av Karin ännu och jag har glömt min inloggningskod till skype så ja kommer inte in :( ska försöka fixa det!) Många tusen kramar från mig och Leo<3

    SvaraRadera
  4. Karlsson på taket....

    SvaraRadera
  5. Maximal otur, tur att grannarna upptäckte det så pass fort,vi håller tummarna att det inte ska vara värsta tänkbara med byggfläktar omläggning av golv o.s.v.
    Försök ta vara på de futtiga dagar ni har kvar,kan ändå inte göra något där ni är nu.
    (Lagen om alltings djävlighet kan drabba oss alla på ett eller annat sätt,men önskar ni hade sluppit)
    Hugs auntie med fam

    SvaraRadera
  6. Hello everyone!

    Yes, you are right, thats life...
    Och gämfört med andra katastrofer är vår ganska liten. Det jobbigaste just nu är att inte kunna vara hemma och ta hand om sin egen röra. Men dagarna tickar på så vi är snart där, fast det värsta är nog gjort. Ett huvudbry kommer sällan ensamt och det är några stycken som snurrar i huvudet just nu. MEN herregud vi har dryga veckan kvar i det här lilla paradiset, vi lever och mår bra. Snart är vi hemma i kära Sverige och får ta och spotta i nävarna igen! Thank you for your support. We'll get by with a little help from our family and friends. :)

    Love E.

    SvaraRadera
  7. Åh!! Era stackare! Säg till om vi kan göra något, vad som helst! Husrum har vi om ni behöver, det vet ni!
    Puss på er!

    SvaraRadera
  8. Thank you darling! Vi ses snart hur som helst, l'ngtar v'ldigt! Puss.

    SvaraRadera