tisdag 28 december 2010

Tough little girl


Som Emil i Lönnebergas mamma skrev i den blå skrivboken; -"Gud hjälpe mig för den ungen!"
Elwa är i sitt esse. Hon har tagit 2-årstrots till en ny nivå. Hon testar allt och ALLA här i huset, utanför också för den delen. Mycket är nytt för henne, nytt hus ny familjekonstalation och nu även gäster i huset. Själv känner jag mig ganska handfallen, vet vad regelboken säger men det är inte alltid så lätt att följa när allt ställs på sin spets flera gånger om dagen. Just nu räcker det att fel person plockar upp hennes tappade (läs kastade) smörgås från golvet för att det ska bli ramaskri! Hon förstummar oss alla och har fått barnuppfostran att bli ett stående samtalsämne till varje middag.

6 kommentarer:

  1. Älskade lilla hjärtat! Hon kör verkligen hårt med er! Men tänk istället vilken självständig, målmedveten tjej hon kommer bli & ordentligt med skinn på näsan kommer hon ha! Förstår att det är jobbigt nu & jag skulle gärna ta henne ett par timmar så ni får andas men det får bli när ni är åter!
    Ge busfia en puss från oss!

    SvaraRadera
  2. Som du så klokt skriver om allt som är nytt för henne, så är det inte lätt.
    Men vet du..... "ibland" kan-får man välja sina strider, kan kännas skönt att höra när man känner sej helt maktlös.(Behöver inte se allt)

    Så fina bilder på barnen från julafton fick Bullerby känsla.
    Ha det fortsatt gott, hoppas på att Julia fixar sin längtan :)
    Hälsa/Kramar

    SvaraRadera
  3. Dom där ögonen...outgrundliga ! Man undrar vad som rör sig innanför dom , eller vad hon tänker ibland ? Som sagt en liten "älva" med sting....men det är bara och härda ut ! Julia hade lite egenheter för sig i den där åldern vill jag minnas ! Hela familjen fick liksom tassa på tå för att det inte skulle gå snett, liksom ! Men det blev folk av henne till sist ! Ha det bra allihop ! Kram

    SvaraRadera
  4. Vi skojar om att "Elwa" var det mest opassande namnet vi kunde ge henne! :) Men...jag hoppas hon växer i det. Ja, det är väl bara att låta tiden ha sin gång, övergångsperiod. men som du skriver mor, de där ögonen, hon är smart...så det är lätt att bli överkörd.
    Stora kramar tillbaka <3

    SvaraRadera
  5. det där lilla ansiktet har vi lagt som "skrivbordsunderlägg" man ler varje gång man sätter på datorn!

    SvaraRadera